1065 BRG Liggande 230x45
#kunskapochkontakter 82 fb 83 in 84 tw 86 ig
4757 R%c3%b6de orm
"Biodrivmedel och eldrift kommer behöva samexistera"
Hållbarhetsaspekter av biodrivmedel och eldrift är aktuellt och omdebatterat. Debatten är viktig för att inte riskera att hamna i en ny återvändsgränd vid transportomställningen – det handlar inte främst om att välja det ena eller det andra alternativet, utan om hur hållbarheten säkerställs hos båda. Båda alternativen kommer att behöva samexistera sida vid sida för att täcka vårt transportbehov fossilfritt. Det finns ett behov av att höja kunskapen och förståelsen för de olika varianterna, även hos den generella publiken, för att säkerställa transparens i omställningen. Detta tar vi fasta på i månadens omvärldsbrev.

I förra omvärldsbrevets avslutande artikel gav vi en överblick av hållbarhetsaspekter med elektromobilitet. I detta omvärldsbrev fördjupar vi resonemanget genom att ta upp olika hållbarhetsaspekter för elfordon och biodrivmedel. Vi ger exempel på hur näringslivsaktörer utvecklar produkter med bättre hållbarhetsprestanda och hur nationella och europeiska styrmedel används och planeras för att driva tydligt mot cirkularitet och återvinning. Brevet avslutas med en summering av en debatt om biobränslenas roll och jämför biodrivmedel med eldrift.

Trevlig läsning!

Anne Piegsa
processledare elektrifierade transporter, Business Region Göteborg

Business Region Göteborg har fått i uppdrag att samordna stadens samlade insatser för omställning till ett fossilfritt transportsystem 2030 där elektrifieringen visar vägen. Vi är måna om att genomföra denna omställning på ett resurseffektivt och framtidssäkrat sätt. Är du som företagare intresserad av att vara en del av omställningen? Hör av dig till oss!
4276 Anne Piegsa001 1880x1080
Hör av dig till oss!
Har du idéer eller tankar på vad du skulle vilja läsa om i omvärldsbrevet? Finns det frågor eller områden som du skulle vilja att vi bevakade? Hör av dig till oss genom att maila till anne.piegsa@businessregion.se
Prenumerera på Omvärldsbrevet
NÄRINGSLIV 
Batteribranschens färdplan för hållbar batteriproduktion i Sverige
I december 2020 presenterade Fossilfritt Sverige en batteriplan med representanter från batterivärdekedjan. Efterfrågan på batterier ökar mycket kraftigt. För att täcka den europeiska efterfrågan krävs 20–30 nya storskaliga anläggningar för battericeller i EU. Fossilfritt planen anser att Sveriges främsta möjlighet att utveckla sådan industri är en ökad samverkan inom värdekedjan. En avgörande fråga för svensk industri är att säkra råvaruförsörjningen och nödvändig kompetens. Det behöver utbildas fler än 1000 personer per år med batterikompetens. Ett annat behov är finansiering. Trots intresset för grön industri är det fortfarande svårt att finansiera de stora och nydanande projekten. Banker och kreditinstitut är vana att räkna på avkastningen i traditionella industrier, men inte i koldioxidminskningar. Batterinäringen behöver utnyttja olika offentliga finansieringsformer men också attrahera fler investerare för att utveckla projekt med höga krav på koldioxidbesparing. I färdplanen beskrivs företagens roll för att skapa hållbar batteriproduktion. Där nämns att företag och kunder behöver ställa hållbarhetskrav vid inköp av råmaterial, skapa konsortier för försöksverksamheter och driva på på etableringen av olika start-miljöer. Det behövs en utvecklad gruvnäring som utvinner innovationskritiska metaller och mineral till batteriindustrin med en hållbar hantering av grundvatten vid brytning, torra deponier, hållbar efterbehandling och minskade utsläpp av koldioxid och andra ämnen. Design för återvinning är andra utvecklingsfrågor för industrin, liksom en utvecklad spårbarhet av råvaror till batterier.
Läs mer >>
4750 Northvolt Ett render 2
Batteritillverkare använder förnybar energi och återvunna material
Tillverkningen av batterier kommer att öka i stor skala de närmaste åren. Många nya fabriker planeras. Flera aktörer visar tecken på att ett lågt klimatfotavtryck kommer vara ett viktigt säljargument. Ungefär hälften av den klimatpåverkan som uppstår vid tillverkning av ett genomsnittligt elbilsbatteri kommer från cellproduktion och batteritillverkning. Resten kommer från gruvdrift och materialframställning. Ett effektivt sätt att minska klimatpåverkan från batterier är att försörja anläggningarna som tillverkar celler och batterier med förnybar el. Till Skellefteåanläggningen räknar man också med att hälften av materialet ska komma från återvunna batterier år 2030. I Norge planerar företagen Freyr och Morrow var sin batterifabrik i samma storleksordning som svenska Northvolt. Även dessa anläggningar ska förses med förnybar el. En följdfråga kan då ställas: Kommer de stora elköparnas krav på förnybar el, exempelvis till en batterifabrik i Polen, i praktiken ge mer fossilfri el? Eller kommer den smutsiga kolkraften snarare omfördelas till annan användning? I ett enskilt fall är naturligtvis båda utfallen tänkbara. Från ett marknadsperspektiv kommer dock en ökad efterfrågan på klimatsmart el i slutänden påverka investerare och kraftproducenter i samma riktning och därigenom bidra till en omställning av kraftmarknaden.
Northvolt växlar upp i konkurrensen med Tesla >>
Northvolt och Skellefteå visar vägen i klimatomställningen >>
Freyr satsar på norsk Gigafactory >>
Morrow: Andra norska gigafabriken tryggas av oljepengar >>
Fordonstillverkare investerar i fossilfritt stål
Parallellt med diskussionen om klimatfotavtrycket från batteritillverkning har tillverkare av fordon börjat uttrycka ett behov av att kunna gå över till produkter som är gjorda av fossilfritt producerat stål. Eftersom ett fordon till stor del består av järn och stål så skulle fossilfritt producerade råvaror kunna minska klimatfotavtrycket från tillverkningen avsevärt. Ett exempel är stålföretaget SSAB och AB Volvo som har ingått ett samarbetsavtal om forskning, utveckling, serieproduktion och kommersialisering av fordon som tillverkas av fossilfritt stål. I år planerar Volvo att starta tillverkningen av konceptfordon och komponenter med stål som framställs med vätgas. Ett annat svenskt exempel är företaget H2 Green Steel. De planerar att bygga en anläggning för fossilfritt stål i Luleå och Boden till 2024. Företaget arbetar nu med att ordna finansiering. I deras fall är lastbilstillverkaren Scania en av finansiärerna.
SSAB och Volvo >>
H2 Green Steel >>
Stena Recycling och Johnson Matthey samarbetar om återvinning av batterier och cellmaterial
Återvinningsföretaget Stena Recycling och kemiindustriföretaget Johnson Matthey aviserade nyligen ett samarbetsavtal för att utveckla återvinning av litiumjonbatterier och celltillverkningsmaterial. De pekar på att antalet litiumjonbatterier som används i fordon och energilager förväntas öka tiofaldigt under det kommande decenniet. De förutser en exponentiellt ökad efterfrågan på återvinning, vilket är viktigt för att ta vara på kritiska metaller som litium, nickel och kobolt. Detta minskar i sin tur koldioxidavtrycket för batteridrivna fordon, skriver företagen i sitt pressmeddelande. Stena Recycling har 173 anläggningar i sju nordeuropeiska länder där man bland annat återvinner fler än 200.000 uttjänta fordon. För närvarande etablerar Stena Recycling egna anläggningar och processer för att återvinna värdefulla material från elektriska fordonsbatterier för ytterligare raffinering. Johnson Matthey kommer att utveckla ytterligare processteg för att producera helt raffinerade material som kan användas i tillverkningen av litiumjonbatterier.
Läs mer >>
Boliden utreder återvinning av mangan från avfallsslam
I Bolidens zinkproduktion vid smältverket i finska Kokkola och norska Odda produceras stora mängder manganhaltigt avfallsslam. Avfallet innehåller mangan som kan användas i litiumjonbatterier. Med en stadigt ökande efterfrågan på batterier till fordon och energilager ser Boliden möjligheter att utvinna mangan från avfallet. Man undersöker alternativ för att omvandla det manganhaltiga avfallet till produkter som gödningsmedel, additiv till stålindustrin eller utgångsmaterial för litiumjonbatterier.
Läs mer >>
STADSPLANERING OCH STYRMEDEL
EU tillåter max 7 procent grödebaserade biodrivmedel 
Det finns ett antal EU-regler på miljöområdet som alla medlemsländer måste rätta sig efter. En sådan regel är förnybarhetsdirektivet. Det reglerar användningen av biodrivmedel till transporter inom EU. Dagens regler beslutades 2018. Till år 2030 måste varje medlemsland se till att minst 14 procent av energianvändning till transporter är förnybar. Högst 7 procent får vara framställda från grödor, och minst 3,5 procent ska utgöras av avancerade biodrivmedel från avfall, syntetiska drivmedel etc. I tidigare EU:s regler fanns ingen begränsning av grödebaserade biodrivmedel. Det avspeglar en större skepsis inom EU till att använda jordbruksgrödor för att framställa drivmedel. Det kan jämföras med Sveriges användning av biodrivmedel, som redan idag är högre än EU-kraven för 2030. Mer än 20 procent av drivmedlen var förnybara år 2019 (se notis nedan). Samtidigt framställs dagens RME och etanol till stor del från jordbruksgrödor och det kommer inte vara möjligt att ha så stora volymer av dessa råvaror efter 2030. Sveriges politik skiljer sig från EU:s på detta område.
Läs mer >>
4753 Elbuss
640x640transp
GÖTEBORG:
Fler elbussar till Göteborg!
Västtrafik fortsätter sin resa mot målet att ha en helt elektrifierad stadstrafik år 2030. Nu är det stombusstrafiken och områdestrafiken i centrum och nordöstra Göteborg som elektrifieras med 137 nya elbussar. Trafikstart kommer att ske i två omgångar, i juni 2022 och juni 2023. Västtrafiks storsatsning på elektrifiering har lett till att Västsverige har flest elbussar i Norden. På bara några år har elbussar gått från att ha varit ett undantag till en självklar del i stadsrummet och bidrar till en bättre stadsmiljö för människorna som lever där.
Läs mer >>
EU-direktiv om infrastruktur för drivmedel utvärderat
EU-kommissionen har analyserat effekten av ett EU-direktiv om alternativa bränslen från 2014. Direktivet ställer bland annat krav på att medlemsländerna har planer för en utbyggd infrastruktur av naturgas för vägtrafik och sjöfart samt viss standard på laddinfrastruktur. Kommissionen bedömer i sin analys att planerna, om de genomförs så som länderna uppgett, kan bidra till att fordonsparken år 2030 minskar växthusgasutsläppen i EU med 40 procent. Man nämner dock stora skillnader mellan länderna. Till exempel varierar medlemsstaternas nuvarande prognoser för andelen elbilar i bilparken år 2030 från mindre än 1 procent till mer än 40 procent. En 40-procentig minskning till 2030 ligger i linje med EU:s tidigare mål. Men det räcker inte när EU skärpt klimatmålet till att minska med 55 procent år 2030. Då krävs en betydligt snabbare ökning av utsläppsfria och utsläppssnåla fordon. Detta tar EU-kommissionen upp i sitt förslag till hållbar mobilitet, se nästa notis.
Läs mer >>
EU-kommissionen presenterar strategi för hållbar mobilitet 
EU:s gröna giv innebär att EU ska minska klimatpåverkan med 55 procent till 2030, jämfört med 1990, och vara klimatneutralt 2050 (se omvärldsbrevet mars). Samtidigt med gröna given presenterade EU-kommissionen en strategi för hållbar mobilitet. Strategin fokuserar mestadels på skärpta energikrav på fordon, omställning mot elektrifiering och åtgärder för flyg och sjöfart. Några målsättningar till 2030 är 30 milj utsläppsfria bilar, 80.000 lastbilar, 3 milj ladd- och tankställen och 100 klimatneutrala städer. Till 2050 ska nästan alla bilar, lastbilar, bussar och nya tunga fordon vara utsläppsfria. Transportsektorns utsläpp kan minska med 90 procent. Man pekar också på ett behov av åtgärder för att skala upp användningen av hållbara biodrivmedel, men inga nivåer föreslås.
Läs mer >>
EU:s kommande batteridirektiv kräver mer återvinning och hållbarhet
Under flera år har EU förberett nya regler för insamling och hantering av uttjänta batterier. EU-kommissionen har tagit fram ett förslag och beslut väntas under våren. För fordonsindustrin innebär förslaget stora förändringar. Det föreslås bland annat nya regler för att underlätta återbruk (”second life”). Batterier som är uttjänta i sitt första liv ska inte behöva klassas som avfall om vissa kriterier uppfylls. Man föreslår inga krav på insamlingsvolymer av fordonsbatterier, vilket finns i svensk lag idag. Istället föreslås mål för materialåtervinning. Man vill att tillverkare av batterier i ett första skede ska deklarera koldioxidavtrycket med hjälp av livscykelanalyser. I ett senare skede ska EU med hjälp av dessa data kunna kravställa vissa maximinivåer för klimatfotavtryck från fordonsbatterier. EU föreslår också krav på att batterier ska ha en viss andel återvunnet litium, kobolt, nickel och bly från 2030. Dessa nivåer vill man skärpa år 2035. Det föreslås också att tillverkarna ska tvingas ha kontroll på social hänsyn i globala leverantörskedjor för råmaterialen (”supply-chain due diligence”). Batteriets prestanda ska också deklareras till konsumenter.

Föreslagna krav i batteridirektivet:
Krav på återvinning av litiumjon-batterier till fordon:
-  År 2025: minst 65 procent
-  År 2030: minst 70 procent
Krav på återvinning av metaller:
-  År 2026: Kobolt, nickel, koppar (90 %), litium (35 %)
-  År 2030: Kobolt, nickel och koppar (95%), litium (70%)
Läs mer >>
Västra Götalandsregionen fokuserar på elektrifiering och cirkularitet
Politikerna i Västra Götalandsregionen har antagit en ny regional utvecklingsstrategi. Det är ett kort dokument som ger uttryck för politikens övergripande ambitioner och inriktning. Elektrifiering nämns som ett av de fyra områden som regionen vill kraftsamla kring. Argumentet för det är behovet av klimatomställning. För att påskynda omställningen nämner man bland annat industrins behov av kompetens, behovet av nya tjänster och produkter, utvecklade elnät, förnybar el och lagring i batterier och vätgas. Ett annat område som pekas ut för kraftsamling är cirkulära affärsmodeller. Regionen lyfter fram behovet av att ställa om till en resurseffektiv utvinning och produktion som inte skadar biologisk mångfald.
Läs mer >>
Göteborg utgår från globalt ansvarstagande
I förra omvärldsbrevet berättade vi att Göteborg har antagit ett nytt miljö- och klimatprogram. Miljöprogrammet har som målsättning att klimatutsläppen inom kommunen ska minskas med minst 10 procent per år. Detta mål utgör ett produktionsperspektiv där man utgår från de verksamheter som sker inom kommunen. Programmet har dessutom målsättningen att minska de konsumtionsbaserade utsläppen med 7 procent per år. Ett konsumtionsbaserat perspektiv innebär att göteborgarens resursanvändning och utsläpp inte ska överstiga en globalt hållbar nivå för världsmedborgaren. Biodrivmedel är temat för detta omvärldsbrev och här kan produktions- och konsumtionsperspektivet stå i konflikt. Från ett produktionsperspektiv är det gott om hållbara råvaror till biodrivmedel i Västsverige och Sverige som helhet. I det perspektivet kan miljöprogrammets ambitioner uppfyllas genom att öka användningen av biodrivmedel så mycket som möjligt. Men i ett globalt perspektiv finns inte tillräckligt med mark och bioråvaror att förse världens alla fordon med biodrivmedel (mer om detta nederst). Från ett konsumtionsperspektiv är det inte hållbart att maximera användningen av biodrivmedel. Globalt måste eldrift och effektivisering stå för det mesta av omställningen. Båda dessa perspektiv fångas upp av miljöprogrammet och behöver avvägas till en lämplig helhet.
Läs mer >>
Svensk reduktionsplikt ett steg närmare 
Regeringen har tidigare presenterat sitt förslag till förlängning av reduktionsplikt för bensin och diesel fram till 2030 (se omvärldsbrev januari 2021, finns på Business Region Göteborgs hemsida under Innovation & samverkan/Elektrifiering). Nu har regeringen kommit med en lagrådsremiss. Man föreslår en gradvis ökande reduktionsplikt till år 2030 då 28 procent av bensinen och 65 procent av dieseln ska vara förnybar. Regeringen har också presenterat ett förslag om en reduktionsplikt för flygbränslen till inrikesflyget. Kravet på inblandning där börjar på 0,8 procent 2021 och ökar till 27 procent år 2030. Med dessa svenska beslut kommer biodrivmedel sannolikt spela en betydligt större roll i Sverige än inom EU som helhet, åtminstone fram till 2030. I ett europeiskt perspektiv är Sverige mycket ambitiöst på biodrivmedelsområdet.
Lagrådsremiss reduktionsplikt bensin och diesel >>
Proposition reduktionsplikt flygbränslen >>
Svenska myndigheters uppdrag att stödja hållbar batteriproduktion
I augusti förra året gav regeringen i uppdrag åt Energimyndigheten, Naturvårdsverket och Sveriges geologiska undersökning SGU att ta fram en plan för hur myndigheterna kan stödja Sveriges delar av en hållbar europeisk värdekedja för batterier. Arbetet ska slutredovisas i augusti nästa år. I februari presenterade myndigheterna en delrapport. Den analyserar Fossilfritt Sveriges förslag för en hållbar batterivärdekedja. Myndigheterna är till stora delar positiva. Myndigheterna betonar att batterihantering måste närma sig 100 procent cirkularitet. Därför efterlyser myndigheterna starkare incitament för att få marknadens aktörer att bidra till en mer hållbar värdekedja genom spårbarhet, design, användning, insamling, återvinning och återanvändning. I stor utsträckning saknas incitament till cirkulära materialflöden idag. De betonar också behovet av ny kompetens och föreslår yrkesutbildningar för arbetskraft till kommande batterifabriker och nya forskningsnära miljöer längs batterivärdekedjan. De nämner återvinning.
Uppdraget >>
Delredovisning >>
INFRASTRUKTUR OCH TILLGÄNGLIGHET
Debatt om skogens roll som klimatbränsle
Dagens Nyheter har haft en artikelserie om skogens roll i klimatomställningen. Artiklarna illustrerar en pågående debatt om de egentliga effekterna av biobränslen. DN beskriver bland annat att utsläppen av koldioxid vid förbränning av biobränslen och biprodukter i skogsindustrin inte bokförs på samma sätt som andra utsläpp. Utsläppen från biobränslen räknas separat och antas sugas upp när ny vegetation växer upp. Men om uttaget av biomassa ökar, som i Sverige för närvarande, tar det lång tid. Tidningen nämner bland annat förbränning av svartlut i skogsindustrin som inte ingår i ordinarie redovisning. Detta illustrerar att bokföring av koldioxid från biomassa är komplicerat och kan överskatta klimatnyttan på kort sikt. Man skrev också att råvaran till biobränsle inte enbart är restprodukter som toppar och grenar, vilket enligt tidningen hävdas av branschföreträdare.- En fjärdedel av biobränslena framställs från stamved. Är detta bra eller dåligt för klimatet? Påverkar det biologisk mångfald negativt? Svaren varierar kraftigt mellan de intervjuade. Vissa anser att bioråvaran inte bör användas lika mycket till energiändamål, medan andra ser det som en viktig klimatåtgärd.
DN-serien (låst för icke-prenumeranter): >>
4756 Skog
Forskarens syn på skogens klimatnyttor
Lagom till debatten om skogens roll publicerade forskaren Markku Rummukainen vid Lunds universitet en översikt om skogens roll som klimatsänka. Rapportens budskap är att frågan är komplex, men vissa principer gäller. En viktig utgångspunkt är vilket tidsperspektiv man väljer. I ett riktigt långt perspektiv – exempelvis 50-100 år – är skogsbruk på traditionell skogsmark mer eller mindre klimatneutral. När skogsråvara används till bränsle och drivmedel omvandlas visserligen trädens kolinnehåll till koldioxid, men i långa loppet lagras samma mängd kol in i ny skog på samma ytor. Det är ett långsamt kretslopp och så länge tillväxten balanserar uttaget ändras inte halten av koldioxid i atmosfären. Mot detta långsiktiga tidsperspektiv står ett annat, kortare. Om 1,5-gradersmålet ska vara möjligt att nå måste världens utsläpp av koldioxid minska uppåt 70 procent på tio år. Det betyder minst 5-6 procent per år. Merparten av detta måste den utvecklade världen åstadkomma. På kort sikt ökar halten koldioxid i atmosfären om vi väljer att öka uttaget av skog för att exempelvis göra mer biodrivmedel, eftersom förrådet av skog totalt sett minskar innan tillväxten kommit ifatt. Biobränslen är nödvändiga, men på kort sikt behöver andra åtgärder spela en större större roll. Många parametrar påverkar balansen, exempelvis vad biodrivmedlen ersätter för drivmedel och vilken typ av biodrivmedel som framställs. Om våtmarker dikas ut för att bli produktiv skogsmark blir klimateffekten sämre eftersom den tidigare våtmarkens förråd av organiskt material minskar. Rapporten beskriver några möjligheter att maximera klimatnyttan med skogsbruk, exempelvis att förlänga omloppstiderna till avverkning och tillämpa succesiv avverkning istället för kalhygge. En annan klimatåtgärd kan vara att använda timmer till byggnader och andra ändamål där det bevaras i hundratals år istället för att brännas.
Läs mer >>
Hög andel biodrivmedel i Sverige
Användningen av biodrivmedel till vägtransporter i Sverige har ökat under lång tid. Vi har nu Europas högsta andel. Energimyndighetens statistik från 2019 är den senast tillgängliga. Det året var 22 procent av energiinnehållet i drivmedlen till vägtrafik av förnybart ursprung. Dieselersättningen HVO och RME dominerar bland biodrivmedlen och de utgjorde 63 respektive 23 procent av användningen i Sverige. Biogas utgjorde 8 procent och etanol stod för 5 procent av det förnybara innehållet. Ungefär hälften av råvaran till HVO tillverkas av palmolja och palmoljeprodukten PFAD från odlingar i Asien. Resten kommer från skog och slaktavfall. Endast 7 procent av råvaran till RME och 5 procent till HVO har svenskt ursprung.
Energimyndighetens statistik >>
Biogas fortsätter öka i Sverige
I skuggan det ökade fokuset på elektrifiering har Sverige under flera decennier satsat på ambitiöst på biogas som drivmedel för fordon. Antalet tankställen har ökat konstant under hela perioden och blir fortfarande fler. I Västra Götaland har det exempelvis tillkommit flera nya tankställen i Bohuslän och Dalsland på senare år. Samtidigt minskar antalet personbilar och lätta lastbilar med gasdrift i Sverige långsamt från toppnivån år 2017. Det beror troligen i första hand på att det nu finns ett mycket större utbud av laddbara modeller, samtidigt som utbudet av gasdrivna modeller är relativt konstant. Användningen av gasbussar i tätortstrafik är fortfarande relativt konstant. Den stora ökningen av gasdrift är istället tunga lastbilar som körs med flytande biogas, LBG. De är än så länge få, men kommer öka ytterligare. Dessa fordon har bra räckvidd och tekniken passar till regiontransporter. Antalet LGB-tankställen har ökat från ungefär 5 till cirka 25 på några få år.
Gasmarknaden i Sverige >>
Nya tankställen i Västsverige >>
4755 batteryloop essity 05 scaled
640x640transp
GÖTEBORG:
Cirkulärt system för klimatsmart laddning
Den 22 april bjöd BatteryLoop, Essity, Volvo Cars och Stena Fastigheter in till invigningen av ett världsledande system för laddning av fordon. Genom ett intelligent system med energilager, som är tillverkat av batterier från eldrivna bilar och som laddas av solpaneler, sluter företagen tillsammans cirkeln och skapar ett hållbart kretslopp kring bilar som drivs med batteri. Projektet innebär att 78 st laddstationer för el- och hybridbilar och 24 st cyklar hos Essity förses med klimatsmart el. Målsättningen är att även försörja husets ventilation, belysning och hissar med klimatsmart el.

FAKTA OM PROJEKTET:
  • Basen i BatteryLoops intelligenta energilagringsystem BLESS (BatteryLoop Energy Storage System) hos Essity är fem Volvo XC40 Recharge batterier och förser 78 laddplatser för el- och hybridbilar med el och 24 för elcyklar.
  • BLESS är kopplat till 446 solpaneler som täcker en yta av 833 kvadratmeter på Essitys tak.
  • Solpanelerna producerar cirka 150 Mwh per år som motsvarar årsproduktionen av el för 8 genomsnittliga villor.
  • Systemet ger en beräknad minskning av 69 ton koldioxid per år.
      Läs mer >>
70 miljoner till laddinfrastruktur från regionen
Västra Götalandsregionen har beslutat satsa 70 miljoner på elektrifiering av regionens transporter som ska komplettera statliga stöd. Medlen kommer satsas på laddinfrastruktur i hela Västra Götaland för både tunga och lätta fordon. Det sker både genom strategisk medverkan i test- och utvecklingsprojekt och genom direkta utlysningar. Utlysningar ska göras innan sommaren och vara öppna fram till årsskiftet eller tills årets avsatta medel är slut. Inledningsvis kommer stödet att fokusera på följande.
• Medfinansiering av strategiska planer för laddinfrastruktur
• Publik kvartersladdning i områden med många hyresbostäder
• Publik laddning vid målpunkter för turism, friluftsliv, idrott med mera
• Publik laddning vid strategiska punkter för tunga fordon
• Snabbladdning längs det regionala vägnätet och i tätorter och mer glesbyggda områden
Västra Götalandsregionen ska dessutom erbjuda publik laddning vid sjukhus och fortsätta stötta kollektivtrafikens elektrifiering där färjetrafiken står inför särskilda utmaningar.
Läs mer >>
PÅ GÅNG
Här finns några av de aktiviteter som sker inom området för elektrifiering i omvärlden och i Göteborg för att du ska kunna hålla dig uppdaterad och delta i dialog och samverkan med andra aktörer.
11 MAJ Digitala rundabordssamtal kring elektrifiering
Fristående tillfällen för möten mellan näringslivsaktörer och regionens kommunala verksamheter för samtal om samhällsutmaningar, behov, möjligheter och gemensamma intressen. Denna gång är temat Elektrifiering av byggtransporter. >>
18 MAJ Digitala rundabordssamtal kring elektrifiering
Fristående tillfällen för möten mellan näringslivsaktörer och regionens kommunala verksamheter för samtal om samhällsutmaningar, behov, möjligheter och gemensamma intressen. Denna gång är temat Digitalisering och affärsmodeller. >>
25 MAJ Digitala rundabordssamtal kring elektrifiering
Fristående tillfällen för möten mellan näringslivsaktörer och regionens kommunala verksamheter för samtal om samhällsutmaningar, behov, möjligheter och gemensamma intressen. Denna gång är temat Laddinfrastruktur och energiförsörjning. >>
1 JUN Digitala rundabordssamtal kring elektrifiering
Fristående tillfällen för möten mellan näringslivsaktörer och regionens kommunala verksamheter för samtal om samhällsutmaningar, behov, möjligheter och gemensamma intressen. Denna gång är temat Transporteffektivitet och mikromobilitet. >>
3 JUN Kraftsamling cirkulära affärsmodeller
Västra Götalands uppstart av kraftsamling för regional utvecklingsstrategi >>
17 JUN Kraftsamling elektrifiering
Västra Götalands uppstart av kraftsamling för regional utvecklingsstrategi >>
6-7 OKT Ecom expo, Stockholm
Konferens om elektrifieringen av transportsektorn. >>
FÖRDJUPNING: 

Biobränslen eller el – vad är mest klimatsmart?
Energimyndighetens senaste sammanställning om drivmedel (se notis ovan) jämför klimatpåverkan per körd kilometer hos fossila och förnybara bränslen samt el. Beräkningen utgår från de drivmedel och den el som fanns på svenska marknaden år 2019. En dieselbil som körs på ren HVO istället för diesel minskar klimatpåverkan med 83 procent. För kommande år kommer dock klimatvärdet för HVO sannolikt vara högre eftersom beräkningsmetoden har ändrats. Ren RME minskar klimatpåverkan med 57 procent jämfört med diesel. En bensinbil som körs på biogas istället för bensin minskar klimatpåverkan med 84 procent, medan E85-drift minskar klimatpåverkan med 39 procent. Eldrift minskar klimatpåverkan mer än 95 procent jämfört med bensin eller diesel.
Beräkningen tar hänsyn till klimateffekter vid odling, förädling, transport och användning.

Ett extra klimatavtryck
Samtidigt har ju elbilar ett extra klimatfotavtryck från tillverkning av batteriet. I förra omvärldsbrevet beskrev vi dessa effekter, som trots allt är låga om man slår ut batteriets avtryck på bilens livslängd. Detta syns inte i ovanstående beräkning. Om även batteriet inkluderas hamnar klimatpåverkan från dagens elbil snarare på samma låga nivå som de bästa biodrivmedlen, exempelvis dagens biogas.
640x640transp
640x640transp Men är det rimligt att fortsätta öka användningen av biodrivmedel? Räcker råvarorna, blir det hållbart? Med miljökrav, certifiering och ursprungsmärkning anser många aktörer att uttaget kan öka påtagligt utan alltför negativa sidoeffekter. EU:s hållbarhetskrav på drivmedel innehåller exempelvis regler som ska förhindra klimatnegativa råvaror. Men det finns trots allt en begränsad mängd hållbara råvaror i ett internationellt perspektiv. IEA bedömer i en studie från 2017 att maximalt en fjärdedel av världens samlade energibehov år 2060 skulle kunna tillgodoses med hållbart framställda bioråvaror. En femtedel av detta bedöms då kunna användas till vägtrafik, sjöfart och flyg. Det förutsätter en mycket långtgående reglering för att hindra exploatering av fel sorts naturmiljöer, något som sker i stor skala redan idag.

Måste ställa hållbarhetskrav
En ökad efterfrågan på HVO kan exempelvis bidra till avskogning och våtmarksdikning indirekt. Certifierad palmolja hamnar i drivmedelssektorn där köpare måste ställa hållbarhetskrav, men den samlade efterfrågan innebär att andra aktörer förser de sektorer som inte ställer samma krav med mer klimatskadlig olja. En ökande efterfrågan kommer trots allt tillgodoses, och den hållbara arealen är inte oändlig. Sådana farhågor lyfter bland annat Naturskyddsföreningen och Världsnaturfonden i sitt opinionsarbete.


640x640transp
Förnybar energi huvudlösning
Om 1,5-gradersmålet ska vara nåbart måste världens utsläpp av koldioxid minska uppåt 70 procent på tio år. Det betyder minst 5-6 procent per år. Merparten av detta måste den utvecklade världen åstadkomma. Vid mitten av seklet behöver utsläppen ha upphört. Bedömare lyfter därför fram förnybar el från vind och sol som huvudlösning. Det kan skalas upp mer storskaligt är biobränslen, även om även dessa teknikersol och vind förbrukar kräver nya mer resurser och, påverkar nya lokalmiljöer. Det och därför kräver långt mer av regleringar och hänsyn än vad som är fallet idag.

Så hur kan kommuner och företag se på biodrivmedel? De är ju trots allt viktiga under en övergångsperiod. Försök att styra konsumtionen till att välja de bästa mest hållbara alternativen och ställ krav på leverantören. Tips finns i faktablad som länkas nedan.

Mats-Ola Larsson,
IVL Svenska Miljöinstitutet

EU-direktivet om hållbara biobränslen >> Behovet av minskade utsläpp >>
Business Region Göteborg har fått i uppdrag att samordna stadens samlade insatser för omställning till ett fossilfritt transportsystem 2030 där elektrifieringen visar vägen. Arbetet innefattar samordning av samtliga aktörer inom Göteborgs Stad i nära samverkan med näringslivet och andra berörda aktörer i GöteborgsregionenLäs mer >>
460 87 logo neg 230px
82 fb 83 in 84 tw 86 ig