1065 BRG Liggande 230x45
#kunskapochkontakter 82 fb 83 in 84 tw 86 ig
6077 V%c3%a4tgas
”Vätgas ett viktigt komplement till batteriel"
Trots att fordonsindustrin genom åren kontinuerligt investerat stora summor i utvecklingen av vätgastekniken i strävan mot ett elektrifierat transportsystem är det inget vi ännu sett något större genomslag av på den svenska marknaden. Användningen av vätgas för transportsektorn ses som ett viktigt komplement till batteriel och kommer täcka in en viktig nisch i eko-systemet. I andra delar av världen kommer vätgas sannolikt spela en större roll än på den svenska/nordiska marknaden, bland annat för att vi här har fördelen med god tillgång på ren el (tack vare vattenkraften) och ett relativt väl utbyggt elkraftnät jämfört med länder i exempelvis södra Europa. Men den goda tillgången på ren el spelar också en viktig roll för såväl batteritillverkning som vätgasproduktion, inte minst i Göteborgsregionen med en stor raffinaderiindustri.

I denna månads Omvärldsbrev har vi samlat nyheter och resonemang kring styrmedel, marknadsutveckling och användningsområden för vätgas. Vi bjuder också på en sammanfattning av EU-kommissionens ”55-procentspaket” med fokus på transportsektorns utsläpp. Avslutningsvis finns en fördjupande text kring vätgas som komplement och alternativ till batterier med en sammanställning av för- och nackdelar.

Trevlig läsning!
 
Anne Piegsa
processledare elektrifierade transporter, Business Region Göteborg

Business Region Göteborg har fått i uppdrag att samordna stadens samlade insatser för omställning till ett elektrifierat transportsystem till 2030 i nära samverkan med näringsliv och andra regionala aktörer. Vi är måna om att genomföra denna omställning på ett resurseffektivt och framtidssäkrat sätt. Är du som företagare intresserad av att vara en del av omställningen? Hör av dig till oss!
4276 Anne Piegsa001 1880x1080
Hör av dig till oss!
Har du idéer eller tankar på vad du skulle vilja läsa om i omvärldsbrevet? Finns det frågor eller områden som du skulle vilja att vi bevakade? Hör av dig till oss genom att maila till anne.piegsa@businessregion.se
Prenumerera på Omvärldsbrevet
LADDA NER TIDIGARE OMVÄRLDSBREV
Alla våra tidigare omvärldsbrev om elektrifierade transporter finns att ladda ner HÄR (scrolla ner en bit på sidan)
NÄRINGSLIV 
Volvo och Daimler fortsätter satsa på vätgaslastbilar
I december månads omvärldsbrev berättade vi om samarbetet mellan Volvo, Daimler Truck, Iveco, Shell och OMV för storskalig användning av vätgas som bränsle. I april månad presenterade Daimler Truck och Volvokoncernen ett gemensamt bolag som kommer att producera bränsleceller storskaligt. Företagen anser att elektriska lastbilar med batterier och bränsleceller kommer att komplettera varandra. Batteridrift kommer främst att användas för lägre lastvikter och kortare sträckor, medan bränslecellsdrift som tankar vätgas kommer att bli förstahandsvalet för tyngre laster och längre avstånd. Storskalig produktion av bränsleceller planeras starta 2025. I år planeras en ny anläggning för att ta fram förserie-produkter i Esslingen utanför Stuttgart. Tillverkare är Van Hool, Solaris, Caetano och Wrigtbus.
Läs mer >>
Världsbanken tror att vätgas kommer få stor betydelse i sjöfart
I våras presenterade Världsbanken en rapport om fossilfri sjöfart. Man anser att ammoniak och vätgas kan spela stor roll för fossilfri sjöfart. Dessa bränslen är mer skalbara och kostnadskonkurrenskraftiga än andra biodrivmedel eller syntetiska alternativ. Produktionen kan ge möjligheter för nya länder att tillverka fossilfria bunkerbränslen. De nämner bland annat Brasilien, Malaysia, Indien och Mauritius. Sverige anses ha hög potential att framställa ”blå” ammoniak och vätgas (från fossila källor med koldioxidavskiljning) innan vi så småningom kan gå över till grön produktion (förnybara energikällor).
Läs mer >>
Vätgasdrivet fraktfartyg i Norge 2023
Företagen Heidelberg Cement och Fellesköpet planerar transport av spannmål och bergmaterial längs norska kusten med ett vätgasdrivet fartyg. Fartyget ägs av Egil Ulvan Rederi AS och förnybar vätgas levereras av Statkraft och Skagerak Energi. Komprimerad gas lagras ombord i containers och byts i hamnarna. Fartyget ska även ha rotorsegel. Det är en sorts vridbar rörkonstruktion som minskar bränsleförbrukningen genom att vinden skapar över- och undertryck vid seglet. Investeringar är planerade till 2022 och driftsättning 2023.
Läs mer >>
6082 ToyotaNY
Få vätgasmodeller på svenska marknaden i dagsläget
Nordic Hydrogen Partnership har presenterat en lista med tillgängliga fordon som har bränsleceller och drivs med vätgas. I dagsläget är det ett fåtal modeller tillgängliga. Som personbilar finns Toyota Mirai och Hyundai Nexo kommersiellt tillgängliga med vätgasdrift. Som lätt lastbil anges att Renault Kangoo/Partner och Volkswagen Transporter/Crafter ska finnas med bränsleceller. Enligt hemsidan Miljofordon.se finns det dock ännu ingen svensk importör som marknadsför lätta lastbilar med vätgasdrift. Lastbilstillverkare som säljer vätgasfordon är Hyundai och Hyzon och busstillverkare är Van Hool, Solaris, Caetano och Wrigtbus.
Nordic Hydrogen Partnership >>
Miljofordon.se >>
Vätgasdrivna flygplan utvecklas i demoskala
Elflyg utvecklas i takt med att batterier och bränsleceller blir billigare och bättre. Eldrift är i första hand aktuellt för små flygplan och regionalflyg. Ett fåtal plan som drivs av vätgas har testats sedan 1980-talet. Airbus och Zeroavia har visat koncept på bränslecellsplan som kan köras i regional trafik. Företaget Universal Hydrogen utvecklar konverteringsupplägg för regionalplan för 50 passagerare med räckvidd på 70-100 mil.
Ny Teknik listar fem vätgasplan då och nu >>
Ny Teknik om dagens utveckling >>
6079 Flyg
640x640transp
GÖTEBORG:
Fördjupat samarbete kring bränslecellsflyg 
PowerCell Sweden har fått en order värd cirka 11 miljoner kronor från sin brittiska samarbetspartner ZeroAvia. Ordern är del av ett samarbetsavtal som de båda företagen nu ingått och som syftar till att, inom ramen för det brittiska projektet HighFlyer 2, ta fram ett certifierbart bränslecellssystem för kommersiell användning i flyg. Projektet har som mål att utveckla ett utsläppsfritt 19-sitsigt bränslecellsdrivet trafikflygplan. Ordern omfattar bränslecellsstackar, bränslecellssystem samt ingenjörstjänster kopplade till utvecklingen av det nya planet och beräknas levereras löpande under ett år. Med detta strategiska samarbete ser de inblandade parterna fördelar inom miljöanpassning, konkurrenskraft och affärsmöjligheter såväl som stora tekniska fördelar inom energieffektivitet genom generell användning av bränslecell i framtidens flyg.
Läs mer >>
STADSPLANERING OCH STYRMEDEL
Fossilfritt Sverige vill ha fler styrmedel för vätgas
Regeringens organ Fossilfritt Sverige presenterade i början av året en strategi för fossilfri vätgas. Bakom strategin står ett antal branschorganisationer, industriföretag, energiaktörer och fordonstillverkare. Man föreslår ett antal åtgärder för att introducera förnybar vätgas i stor skala. Det behövs enligt rapporten ett regeringsmål om minsta installerad elektrolyseffekt år 2030 och 2045. Lagar som styr utbyggnad om reglering av vätgasledningar behöver förändras. Man argumenterar för att beskattningen av el som används till elektrolys för att framställa vätgas ska subventioneras. Strategin fokuserar på framställning och distribution av vätgas. Det finns inga förslag om specifika åtgärder för fordon eller tankning.
Läs mer >>
6084 KlimatNY
IPCC: Säkrare samband mellan extremväder och mänskliga utsläpp 
I början av augusti släppte FN:s klimatpanel IPCC sin nya sammanställning om klimatförändringar. IPCC går igenom kunskapsläget om klimatmodeller. Under nästa år kommer ytterligare en sammanställning om konsekvenserna av klimatförändringar och en om möjliga åtgärder. Enligt IPPC kan man nu tydligt koppla extrema väderhändelser till mänsklig klimatpåverkan. Det har blivit möjligt med bättre data, kraftfulla analysmetoder, högre regional upplösning och en allt större klimatpåverkan. När förra genomgången gjordes år 2013 hade mänskliga aktiviteter ökat jordens medeltemperatur med 0,9 grader. Idag är temperaturökningen 1,1 grad. I arktiska områden, inklusive nordligaste Sverige, är ökningen två grader. Parisavtalets mål om att inte överskrida 1,5 grader kommer spräckas inom ett till två decennier om inte utsläppen minskar kraftigt och snabbt. Att det är utsläppen från mänskliga aktiviteter som orsakar temperaturökningen har varit belagt länge. I takt med ökad påverkan blir beläggen allt starkare. IPCC:s nya rapport kommer troligen vara ett viktigt underlag vid nästa klimatkonferens i Glasgow i november. Där förväntas deltagande länder bland annat presentera uppdaterade åtaganden.
Läs mer >>
5074 Renova
640x640transp
GÖTEBORG:
Sveriges första vätgasdrivna sopbil rullar i Göteborg 
Renovas nya vätgasdrivna sopbil har kört helt tyst på Göteborgs gator sedan juni i år samtidigt som den bara släppt ut vatten. Sopbilen är ett resultat av samverkan mellan Renova, PowerCell Sweden, Scania och JOAB som gemensamt har arbetat med att utveckla bilen sedan hösten 2019. Såväl framdrivning som lastning och komprimering av soporna sker med el som produceras i bränsleceller. Bilen har mindre batterikapacitet som gör att den har elbilens alla fördelar utan att förlora lastkapacitet eller räckvidd och med en tankningstid som inte skiljer sig nämnvärt från dieseldrivna fordon. Hynion Sverige är ansvarig för tankningen med en vätgasstation som ligger vid Ruskvädersgatan på Hisingen.
Renova >>
Hynion >>
EU-kommissionen klara med nytt paket för minskad klimatpåverkan ...
I vintras beslutade EU att skärpa sina klimatambitioner. Det nya målet är att nå 55 procent lägre klimatpåverkan 2030 (relativt 1990) och nettonoll 2050. Målsättningen kallas ”den gröna given”, se omvärldsbrev april 2021. Nu har EU-kommissionen föreslagit ett ”55-procentspaket” med ett antal åtgärder som ska göra det möjligt att nå målen. Namnet på paketet syftar på målsättningen att minska med 55 procent till 2030. Några viktiga delar av paketet är att antalet tillgängliga utsläppsrätter i handelssystemet föreslås minska snabbare. Mer av flygets utsläpp ska ingå. Utsläpp från sjöfart ska in i den gemensamma utsläppshandeln. Utsläpp från vägtransporter och uppvärmning får separat utsläppsbudget inom utsläppshandel. En koldioxidavgift föreslås på vissa importvaror. Förslagen ska behandlas under hösten av parlamentet och ministerrådet innan de träder i kraft.
Läs mer >>
... och man föreslår nollutsläpp från lätta fordon 2035 ...
Som en del av 55-procentspaketet föreslår EU-kommissionen att EU skärper koldioxidkraven på nya bilar. Dagens krav innebär att medelutsläppen från nya personbilar år 2025 ska vara 15 procent lägre än 2021. År 2030 ska utsläppen vara 37,5 procent. Motsvarande krav på lätta lastbilar är 15 och 31 procent. Nu föreslås istället att utsläppen år 2025 måste vara 55 procent lägre (nya personbilar) respektive 50 procent lägre (lätta lastbilar). Vid år 2035 föreslår EU-kommissionen att alla nya lätta fordon som säljs måste ha nollutsläpp, alltså eldrift.
Läs mer >>
... samt kräver nätverk med vätgas, metan och snabbladdning
EU-kommissionen föreslår också krav på medlemsstaterna att det senast 2030 finns vätgastankställen med maximalt 150 km mellanrum längs TEN-T-vägnätet och vid städer längs TEN-T. I Sverige ingår sträckorna Malmö-Oslo och Malmö-Stockholm-Narvik. Det ska gå att tanka flytande vätgas med maximalt 450 km mellanrum och tankställena ska uppfylla vissa krav på kapacitet. Det ska finnas tankmöjligheter för både lätta och tunga fordon. Tankställen vid fraktterminaler måste erbjuda flytande vätgas. Man föreslår även krav på tankställen med flytande metangas (naturgas/biogas) för tunga fordon längs TEN-T-vägar och hamnar. Vidare vill man säkerställa en god tillgång till laddning av elfordon. Man föreslår därför krav på snabbladdare för personbilar på minst var 60:e km längs TEN-T. Från 2025 ska varje station ha minst en supersnabbladdare. Likande krav finns för tunga fordon, och på snabbladdare vid uppställningsplatser och terminaler. Man vill ha enkla betallösningar. För större hamnar föreslås krav till 2030 på laddinfrastruktur för containerfartyg, rorofartyg och passagerarfärjor. Även inlandsjöfart berörs. Flygplatser ska tillhandhålla laddmöjligheter för flyg.
Läs mer >>
Regeringens förslag på regionala elektrifieringspiloter ute på remiss ...
Regeringen har tagit fram en promemoria med förslag till statligt stöd till regionala elektrifieringspiloter. Där föreslås att regeringen bör ge stöd till regionala elektrifieringspiloter med ladd- eller tankinfrastruktur för eldrivna tunga fordon. Regionala elektrifieringspiloter ska omfatta infrastruktur som är öppet och transparent tillgänglig. Stödet ska villkoras med samverkan, informationsspridning, datadelning, och att stationerna ska hållas i drift under minst fem år. Man föreslår också visst stöd till utveckling, test och demonstration. Projekt med bred regional förankring bör få prioritet. Promemorian har sänts ut på remiss. Svar ska vara inne senast 15 oktober 2021.
Läs mer >>
... men regeringens vätgasstrategi dröjer
Som vi berättad tidigare har regeringen givit Energimyndigheten i uppdrag att ta fram en övergripande strategi för vätgas. Den ska behandla tillverkning och användning inom industri och transport. Strategin ska utveckla och tillvarata möjligheterna med vätgas och elektrobränslen och underlätta för omställningen till fossilfrihet. Utredningen skulle ursprungligen ha presenterats sista juli men nytt datum är 25 november 2021.
Uppdraget >>
Nytt datum >>
Energimyndighetens stöd till vätgas 
Energimyndigheten stöder vätgas. Viktiga exempel är satsningarna inom Industriklivet på fossilfritt stål (det omskrivna projektet Hybrit) med SSAB och LKAB. Det kan komma att få stor betydelse för framväxten av fossilfri vätgasproduktion. Inom forskningsprogrammet FFI stöder man forskning på förbränningsmotorer som går på vätgas. Man stödjer även försök med bränslecellsdrivna renhållningsfordon i Göteborg.
Läs mer >>
INFRASTRUKTUR OCH TILLGÄNGLIGHET
Fem publika tankställen för vätgas i Sverige
Idag finns tankställen för vätgas på fem orter i Sverige. Vätgas finns i Umeå, Sandviken, Arlanda, Mariestad och Göteborg. Dessa har etablerats efter lokala initiativ och används av lokaltrafik.
Läs mer >>
Ett tiotal nya tankställen på väg
Företaget Everfuel planerar ett tiotal nya tankstationer för vätgas till lätta och tunga fordon längs stora svenska vägar. Utöver drivmedel till lokala flottor med bränslecellsfordon vill man även göra det möjligt att köra långväga transporter med lastbilar som har bränsleceller inom södra delarna av Norge och Sverige, Danmark och Tyskland. Planeringen pågår under 2021 och tankställen ska vara på plats 2023-2024. Drivmedelsdistributören OKQ8 har nyligen aviserat att man tänker etablera vätgastankställen i detta samarbete. Finansiering och planering sker i inom det EU-finansierade Nordic Hydrogen Partnership och deras Corridor initiative. Där deltar även kommunerna Linköping, Trelleborg, Markaryd och Uddevalla.
Everfuel >>
OKQ8 >>
Nordic Hydrogen Partnership >>
6074 CircleK
640x640transp
GÖTEBORG:
Nordens första vätgasstation för tung trafik ska byggas i Göteborg
Circle K arbetar med att bygga Nordens första publika el- och vätgasstation för tung trafik vid Vädermotet i Göteborgs Hamn. Arbetet är en del av det så kallade Tranzero Initiative där Göteborgs hamn, Volvokoncernen, Scania och Stena Line samverkar. Utvecklingen kommer att ske i etapper men 2023/2024 kommer vätgastankning för tung trafik att vara möjlig. Vid stationen ska en vätgasplats för tung trafik byggas med en kapacitet på 720 kg och tankningstid på 15–20 minuter som motsvarar 15 lastbilar/dygn.
Läs mer >>
Vätgastankställen i övriga Europa
I Tyskland finns ungefär 90 tankställen med vätgas för personbilar. Ytterligare ett fåtal finns i Norge, Danmark, Storbritannien, Frankrike och Österrike. Där levereras gasen vid 700 bars tryck. För tunga fordon är tankställena betydligt färre. De flesta bussar fylls med 350 bars tryck. Även munstycken och liknande kan skilja sig mellan lätta och tunga fordon. Därför behöver själva gasöverföringen vara separat för lätta och tunga fordon men kan vara lokaliserade vid samma station.
H2 Live >>
H2 Stations Map >>
Vätgasdrivna fartyg kan spela roll för regionala transporter
Flytande vätgas för fartygsdrift tar fem gånger större plats än tankar med diesel. Är gasen komprimerad tar de 10 gånger större plats. Därför kommer vätgas, enligt forskaren Maria Grahn på Chalmers, i första hand kunna spela en roll för kortare sjötrafik inom och mellan länder, men knappast oceangående. Samtidigt finns stora möjligheter att producera vätgas förnybart med sol- och vindkraft. I takt med ökade klimatkrav blir det också större konkurrens om klimatneutrala energibärare. Troligen kommer både biobränslen och grön vätgas vara intressanta alternativ för sjöfartsnäringen, tror hon. Ett exempel är det forskningsprojekt om vätgasdrift för sjöfart där Stena Rederi utreder färjor mellan nordiska länderna med vätgas och bränsleceller.
Maria Grahns syn >>
Stenas projekt >>
PRAKTISKA TILLÄMPNINGAR
Nationellt forskningssamarbete om vätgas
I våras presenterade Energiforsk och RISE ett nationellt forsknings- och utvecklingsprogram kring vätgas. Vätgasen har en stor potential, inte bara som bränsle och råvara i transport- och industrisektorn. Med vätgas kan man också lagra energi och flytta effektbehov i tiden vilket kommer att behövas när andelen väderberoende kraftslag ökar i energimixen. Det nya forskningsprogrammet ska samla forskning och utveckling kring vätgas och andra elektrobränslen. Bland annat ska man undersöka vilken vätgasproduktionsteknik som passar bäst till en viss applikation. Man ska göra kostnadsjämförelser mellan olika metoder. En annan fråga är hur storskalig vätgasproduktion skall integreras i ett varierande elsystem med förnybar produktion. Satsningen ska vara en plattform för dialog mellan näringslivet, akademin och politiken. Programmet förväntas att komma i gång under andra halvan av 2021.
Läs mer >>
Vätgasdriven vägfärja i Norge
I början av augusti levererades Norges första vätgasdrivna färja Hydra. Färjan trafikerar Hjelmelandssambandet i Ryfylket. Den är drygt 80 meter lång och kan ta 80 bilar och 300 passagerare. Inledningsvis körs elmotorerna med batterier men kommer övergå till bränslecellsdrift nästa år. Förnybart producerad flytande vätgas ska köras på lastbil från produktionsanläggningen i Tyskland.
MF Hydra >>
Vätgas Sverige >>
Transportforskare tror på vätgas som räckviddsförlängare i lastbilar 
Energiverkningsgraden från kraftverk till hjul är 2,5 gånger sämre med vätgas och bränslecell än med batteridrift. Transportforskare Per Kågeson tror därför att vätgas till bränsleceller främst kommer bli ekonomiskt intressanta som räckviddsförlängare i tyngre lastbilar med långa körsträckor. En måttlig bränslecell och vätgaslager kombineras då med batterier eller elvägar för att ge större flexibilitet och minska behovet av publik laddning. Han nämner timmertransporter som ett exempel. Hur storskalig användningen blir av vätgas och bränsleceller i tunga fordon blir i Europa beror bland annat på elpriset som får stor betydelse för totalekonomin, enligt Kågeson.
Läs mer >>
Chalmersforskare tror på vätgas i lastbilar med varierande körmönster
Chassi och drivlina i en eldriven lastbil kostar ungefär lika mycket oavsett om det är en bränslecellsbil eller batterilastbil. Det som skiljer är batteri, bränslecell, vätgastank, elförbrukning och laddtider. Chalmersforskaren Anders Grauers har jämfört ekonomin i olika användningsområden. Han tror det vanligen blir billigare att köra en lastbil med batterier än motsvarande fordon med bränsleceller och vätgastank. Men laddtiderna är långa (snarare lunchrast än tankstopp) och flexibiliteten lägre. Hans gissning är därför att båda teknikerna kommer användas. Fasta rutter med goda laddmöjligheter talar för batteri, medan färre drifttimmar eller oregelbundna rutter talar för bränslecell.
Läs mer >>
5071 brg Lindholmen Science Park4 (2)
640x640transp
GÖTEBORG:
Kunskap om vätgas samlad hos Lindholmen Science Park
Lindholmen Science Park har lett projektet Forum för godstransporter med vätgas. Projektet samlar kunskap om vätgasens potentiella roll i transportsystemet hos aktörer som utvecklar sådana system. Västra Götalandsregionen finansierade. Nyligen släpptes slutrapport. På projektets hemsida finns filmer och presentationer om pågående forskning, nationella stöd, arbetet med den nationella vätgasstrategin, exempel från regioner i Sverige och Tyskland, satsningar på tankställen, energisystemfrågor, ekonomi, lagring, användning i fordon med mera. Några axplock finns med på annan plats i detta omvärdsbrev.
Läs mer >>
PÅ GÅNG
Här finns några av de aktiviteter som sker inom området för elektrifiering i omvärlden och i Göteborg för att du ska kunna hålla dig uppdaterad och delta i dialog och samverkan med andra aktörer.
9 SEP Drive Sweden Forum.
Temat är "Driving the future of sustainable mobility" och som vanligt kommer vi erbjuda omvärldsspaningar, flera olika perspektiv och resultat från pågående initiativ och samarbeten inom Drive Sweden. >>
21 SEP Where are we going? Trends and research directions in transports.
The role of hydrogen, Active mobility, Transport and urban development, Efficient and effective logistics and transport, Safety. Webbinarium. >>
22 SEP Grönt ljus 2030 – resultatkonferens för klimatmålen
Transportsektorns resultatkonferens för klimatmålen 2030 och 2045. Transportsektorn står för en tredjedel av Sveriges utsläpp av växthusgaser och i år har vi elektrifiering av resor och transporter som tema. Bland dagens talare finns Johanna Barr Power Circle, infrastrukturminister Tomas Eneroth, Lena Erixon Trafikverket och Ola Hansén Världsnaturfonden WWF. >>
5 OKT Triple F:s höstkonferens
Triple F är en plattform för transportforskning. Konferensen är en resultatkonferens och årsmöte där vi ser fram emot att bjuda in inspirerande talare, att presentera året som gått och en plan för året som komma skall - samt några godbitar från projekten som pågår. >>
6 OKT Energidagen Väst 2021. 
Sol, energieffektivisering, biogas, elektrifiering och energisystem. Trollhättan. >>
6-7 OKT eComExpo, Stockholm
Konferens om elektrifieringen av transportsektorn. >>
8 OKT Hydrogen online conference
Hydrogen Online Conference is the largest online hydrogen event in the world. Discuss with the deciders and leaders of the industry. 24 hours running round the globe, 30+ world-class speakers, 100+ exhibitors, 15,000+ participants from 150+ countries. >>
13 OKT Infrastructure for the charging of electrical vehicles
Swedish Electromobility Centre and Swedish Vehicular Engineering Association, SVEA, jointly arrange a seminar that covers Infrastructure for the charging of electrical vehicles in Sweden. Challenges related to the infrastructure, possible scenarios for the infrastructure for the charging of electrical vehicles, including charging when driving and high-power charging. >>
10-12 NOV International Cycling Safety Conference. 
Lund. >>
26 OKT Roads to the Future. International Electromobility Conference. 
The latest research and cutting-edge technology within the field of electromobility with highlight on the theme “Charging from all perspectives”. Uppsala. >>.
27 OKT Fossilfri konkurrenskraft - nu genomförs färdplanerna. Fossilfritt Sverige. 
Vad har hänt inom branscherna och vilka politiska förslag har regeringen genomfört? De 22 färdplanerna för fossilfri konkurrenskraft har börjat genomföras och det har blivit dags att ta temperaturen på hur arbetet går. Stockholm. >>

27 OKT E-mobility Day 2021
Swedish Electromobility Centre. This event gives you an insight into the latest electromobility research as well as all the new projects that have started. >>
10-11 NOV Nordic EV Summit venue for the EV industry in Europe. 
Decision-makers from policy, industry, research and organizations. Oslo. >>

1-2 DEC 2021 POLIS Annual Conference. 
Provides an opportunity for cities and regions to showcase their transport achievements to a large audience of mobility experts, practitioners and decision makers.. >>
3-5 DEC E-car Expo. Utställning i Svenska Mässans av laddbart på bilmarknaden. 
Bilprovkörningar, testbana för elcyklar och elscootrar, mötesplats för laddtekniken. Fredag är branschdag, lördag och söndag är publikhelg. Göteborg. >>

FÖRDJUPNING: 

Vad driver utvecklingen av vätgas och bränsleceller? 
Ett ofta återkommande skämt är detta: ”Bränslecellsfordon kommer om fem år – oavsett år.” Bilden är att bränslecellsfordon är en kommande teknik, långt från marknaden. Men skämtet börjar bli omodernt.

Fordonstillverkare investerar mycket i bränslecellsfordon. Stora energiaktörer aviserar att de ska rulla ut tankställen för vätgas på flera håll i Europa. EU förbereder bindande krav på infrastruktur för vätgas. Det avsätts mycket pengar till forskning. Flera länder tar fram strategier för vätgas.

En viktig förklaring är EU:s krav på att minska utsläppen av koldioxid. Fordonstillverkarna måste möta detta med elektrifiering. Eldrivlinan blir en bas för fordonsutvecklingen. Batterier och laddning är bäst i vissa sammanhang. Bränsleceller och vätgas passar bättre i andra.
640x640transp
640x640transp Utsläppare inom EU:s utsläppshandel måste bli av med sitt fossilberoende. Grön vätgas är då en lösning. Det gynnar även utvecklingen av bränsleceller och vätgas till transport. Det skapas stordriftsfördelar. Biprodukter kan användas av fler. Kostnader för utveckling, tillverkning och distribution sprids till fler. Bränslecellsfordon kan bli en marknad för överskottsel som går att lagra i form av vätgas.

Det finns dock en faktor som bromsar användningen i fordon, nämligen verkningsgrad. Det åtgår mycket mer i bränslecellsfordon per körd km, jämfört med ett batterifordon om man studerar hela energicykeln. En orsak är den höga energiåtgången för att tillverka grön vätgas, alltså att spjälka vatten med elektrolys och förnybar el. Det kräver energi som motsvarar en tredjedel av tillverkad mängd vätgas, alltså en tredjedel av elen blir energiförlust. Om el istället laddar ett batteri är förlusten mycket lägre. Ytterligare energi går åt för att komprimera eller kyla gasen. Bränslecellen har också betydligt lägre verkningsgrad än batteriet. I grova drag blir 60 procent av den tillförda mängden vätgas omvandlad till el. Ett batteri ger betydligt lägre energiförluster i form av värme när el levereras till motorn.
640x640transp
Batterifordon kommer vara överlägsna i en ekonomisk kalkyl i vissa tillämpningar. De vinner när fordon körs ofta, har förutsägbara rutter och kan laddas utan att väntetiden fördyrar. Bränsleceller kan bli ekonomiskt attraktiva alternativ vid varierande körsträckor för att slippa stora batterier som utnyttjas dåligt eller om om det krävs mycket laddning under färd som kan vara tidskrävande. En del bedömare tycks åtminstone anse att bränsleceller skulle kunna bli viktiga för vissa lastbilstransporter, vissa bilägare, i vissa regioner, viss sjöfart och kanske regionalflyg. Det hänger dock mycket på utbudet av fordon och laddning i olika regionen. Per Kågeson och Anders Grauers i artiklarna ovan ger exempel på konkurrensfördelar för lastbilstransporter med bränslecell eller batteri.

Fast allt är inte pengar. En del personbilsanvändare kanske kommer föredra bränslecellsbilar helt enkelt för att de kan tankas lika snabbt som dagens bilar och köras vart man vill utan laddstopp (i regioner där det går att tanka). Sådant kan väga tyngre än milkostnad för vissa.

Mats-Ola Larsson, IVL Svenska Miljöinstitutet
Business Region Göteborg har fått i uppdrag att samordna stadens samlade insatser för omställning till ett fossilfritt transportsystem 2030 där elektrifieringen visar vägen. Arbetet innefattar samordning av samtliga aktörer inom Göteborgs Stad i nära samverkan med näringslivet och andra berörda aktörer i GöteborgsregionenLäs mer >>
460 87 logo neg 230px
82 fb 83 in 84 tw 86 ig