1065 BRG Liggande 230x45
#kunskapochkontakter 82 fb 83 in 84 tw 86 ig
6260 AutobusNY
”Digitalisering ett verktyg för omställningen"
När vi ska ställa om transportsystemet till ett mer effektivt system och byta ut fordonen till elektrifierade ökar komplexiteten märkbart på grund av kopplingar och beroenden till andra branscher – till exempel energi-, fastighets- och infrastruktursektorn. Hittills har systemet bestått av fordon och bensinmackar. Nu blir det ett system av fordon, laddinfrastruktur, batterilager, grön energiproduktion, affärsmodeller och smarta algoritmer som styr och fördelar elnätets energi och effekt liksom fordonens användningsområde och nyttjandegrad. Den strategiska planeringen som historiskt skett bransch för bransch, aktör för aktör, måste nu ske branschövergripande och beror av långt fler faktorer.

I den här omvärldsbrevet om elektrifierade transporter har vi samlat notiser som visar potentialen i vår digitala omställning och som gör det möjligt att genom ett datadrivet angreppssätt kombinera stora mängder data och extrahera värdefull information för praktiska tillämpningar. Informationen kan till exempel presenteras som ett resealternativ i en app eller användas för att begränsa effekttoppar i elnätet genom en automatiserad spridning av effektbehovet. På så sätt blir digitaliseringen ett välkommet verktyg för att möjliggöra, underlätta och snabba på elektrifieringen av transportsystemet.

Hör gärna av dig till oss om du har med fler idéer på hur digitalisering kan stötta omställningen!
 
Anne Piegsa
processledare elektrifierade transporter, Business Region Göteborg

Business Region Göteborg har fått i uppdrag att samordna stadens samlade insatser för omställning till ett elektrifierat transportsystem till 2030 i nära samverkan med näringsliv och andra regionala aktörer. Vi är måna om att genomföra denna omställning på ett resurseffektivt och framtidssäkrat sätt. Är du som företagare intresserad av att vara en del av omställningen? Hör av dig till oss!
4276 Anne Piegsa001 1880x1080
Hör av dig till oss!
Har du idéer eller tankar på vad du skulle vilja läsa om i omvärldsbrevet? Finns det frågor eller områden som du skulle vilja att vi bevakade? Hör av dig till oss genom att maila till anne.piegsa@businessregion.se
Prenumerera på Omvärldsbrevet
LADDA NER TIDIGARE OMVÄRLDSBREV
Alla våra tidigare omvärldsbrev om elektrifierade transporter finns att ladda ner HÄR (scrolla ner en bit på sidan)
RÄTTELSE:
I september månads omvärldsbrev skrev vi om EU-kommissionens förslag på skärpta koldioxidkrav. En uppgift råkade bli fel. Kraven på utsläpp av koldioxid från nysålda personbilar i medeltal år 2030 föreslås vara 55 procent lägre jämfört med 2021 års nivå. För lätta lastbilar föreslås 50 procent lägre nivå. Rätt var däremot att kommissionen föreslår nollutsläpp till 2035.
NÄRINGSLIV 
Digitaliseringskonsulterna vill bidra till klimatomställning
Fossilfritt Sverige har tagit fram en färdplan med konsulter inom digitalisering. Aktörerna vill bidra till att göra samhället medvetet om digitaliseringens möjligheter. Digitala lösningar kan enligt dem bidra till en 20-procentig minskning av de globala utsläppen. De framhåller att omställningen måste göras snabbt om Sverige ska bli fossilfritt till 2045. Undertecknarna har åtagit sig att utbilda sina anställda om digitaliseringens effekter på klimat och hållbarhet. Man vill enas om ett ramverk för att kunna redovisa positiva och negativa bidrag (så kallat scope 1-4, inklusive avoided emissions). Deras fortsatta arbete är samlat i en webbplattform med goda exempel, faktaunderlag, gemensamma initiativ och kontaktuppgifter till branschens spetskompetens.
Digitaliseringskonsulternas färdplan >>
Webbplattformen >>
6263 Einride
Einride använder IT för att köra elektriskt utan förare
Den svenska fordonsaktören Einride kör distributionstrafik med en självkörande batteridriven lastbil i Jönköping åt fraktföretaget DB Schenker. Fordonet körs mellan två av Schenkers godsterminalanläggningar, delvis på allmän väg. Ett logistiksystem används för att detaljerat optimera fordonsrörelser och transportuppdrag. Enligt Einride och Schenker gör den snabba utvecklingen av fordonsbatterier och artificiell intelligens det enklare att införa fordon med låg miljöpåverkan, bättre ekonomi och minskade olycksrisker. Automatiska och elektriska fordon gör det möjligt att köra utan förare. Einrides fordon i Jönköping är självkörande men övervakas av en operatör som kan fjärrstyra fordonet. Lastkapaciteten är cirka 20 ton och räckvidden cirka 20 mil på en laddning. I våras inleddes också försök med förarlösa transportfordon hos SKF i Göteborg. Einride kör även transporter med förare och eldrivna lastbilar i vanlig godstrafik.
Einride >>
DB Schenker >>
Artikel i Dagens Infrastruktur >>
Easy To Be stödjer elbilspool, elcykel och batterilager i bostäder
Det finns ett växande antal it-tjänster där man samlar olika resealternativ i en app för att underlätta hållbara resor. Tjänsten Easy To Be är ett exempel som vänder sig till fastighetsaktörer som vill stödja mobilitetstjänster och underlätta boende utan att äga bil. Tjänsten innehåller en fastighetsnära fordonspool med elbilar och elcyklar. Hyrtagaren kan få information om elbilarnas laddstatus. Tjänsten kan göra det enklare att kombinera resor med bil eller cykel och kollektivtrafik. Anslutna kan också samåka genom tjänsten. Som kombination till app och it-stöd erbjuds personlig marknadsföring, rådgivning och stöd för att påverka resebeteenden hos anställda eller boende. Easy To Be används i bostadsrättsföreningen Viva i Göteborg. I samma fastighet finns solceller och begagnade batterier från första generationens elbussar i Göteborg. Med hjälp av IT kan olika system samordnas för att optimera tillförsel och användningen av el och värme i fastigheten.
Easy To Be >>
BRF Viva energilager >>
IMCG utvecklar IT-stöd till batterilager och elnät 
Konsultföretaget IMCG och batteritillverkaren Alelion har utvecklat ett system som kombinerar truckbatterier med fordonshantering och byggautomation. Systemet kopplar ihop hundratusentals truckbatterier i logistikcentraler och lager över hela världen. Dessa batterier bildar en ledig batterikapacitet under tider då truckarna står och laddar. Batterikapaciteten kan användas som energilager i fastigheternas energisystem. I förlängningen kan det i sin tur underlätta utbyggnaden av el från sol och vind eftersom de fluktuerar mer och då kan tillförsel från energilager ge bättre stabilitet. I ett annat samarbete med Göteborg Energi och Akademiska Hus utvecklar IMCG teknik för smarta elnät. Sådan teknik blir allt viktigare när efterfrågan ökar på effektkrävande snabbladdning till eldrivna lastbilar. Det kommer behövas mycket effekt vid högtrafikerade lastbilsstråk. Med dagens elnät kan det bli kapacitetsproblem och att bygga ut kapaciteten kan bli dyrt. I projektet utvecklar man teknologi och kunskap om smarta elnät för att kunna leverera el till vissa geografiska punkter vid rätt tidpunkt.
Batterilager >>
Smarta elnät >>
6265 batteryloop
Battery Loop använder batterier och IT för att minska effektbehovet
Stena-ägda företaget Battery Loop har utvecklat ett energilagringssystem för att hantera energiförbrukning och optimera kostnader. Verktyget används för att övervaka en fastighets lokala elproduktion från solceller. Det kombineras med historiska data om användarmönster och laddmönster. Energiflöden styrs med artificiell intelligens för att optimera energilagringssystemet. Produkten kan stödja fastighetsägare, logistikcentra och hamnar i omställningen mot elektrifiering. 2021 öppnade företaget en energilagringsanläggning vid hygienföretaget Essitys affärscenter i Sverige där elfordon kan laddas. Som effektreserv använder laddningsstationen batterier från elbilar. Batterierna laddas med solpaneler. I hamnarna i Göteborg och Kiel undersöker Battery Loop möjligheten att lagra el för att ladda elektriska fartyg. Det krävs hög effekt för att ladda batterier i fartyg och det belastar elnätet. Genom att lagra el i batterilager kan man minska behovet av effektuttag i elnätet. I projektet deltar Volvo som tillhandahåller gamla bussbatterier.
Battery Loop >>
Artikel i Swedish Cleantech >>
Nortical optimerar batteriers livstid 
Företaget Nortical använder artificiell intelligens och kunskap om batterier för att analysera och dokumentera batteriers prestanda och åldrande. Företaget samlar in data från olika applikationer och användarmönster som ger dataanalyser från faktisk användning. Analyserna kombinerar data om applikationer, beräkningsmodeller och maskininlärning. Data kan använda för att optimera användningen, maximera batteriers livslängd och underlätta återanvändning till nya ändamål.
Nortical >>
6242 Poseidon FW14318
640x640transp
GÖTEBORG:
Digital tjänst för ökad fyllnadsgrad
Godstransporter till städer bidrar till utmaningar i form av trafikstockningar och sämre miljö i innerstäderna men är också en förutsättning för en attraktiv stad. Genom ett samarbetsprojekt med industri, forskning och samhälle utvecklas och testas ett system-av-system i Göteborg för att reducera antalet godstransporter till innerstaden. De lastbilar och skåpbilar som idag levererar varor i städerna ska ersättas med färre men fullastade elektriska lastbilar. Projektet skattar reduktionen i antal transporter med minst 40 procent med bibehållen godsmängd. Utmaningen i projektet Smooth är att det handlar om många olika aktörer och system som inte är byggda för att samverka. Målet är att ta fram ett system med dynamiskt beslutfattande om konsolidering och omlastning i hubbar baserat på en komplex mängd data.
Smooth >>
Volvo Group >>
STADSPLANERING OCH STYRMEDEL
IT underlättar elektrifiering, men riskerar öka trafiken
Informations- och kommunikationsteknik kan i teorin ge en mycket positiv effekt på miljömålen. Men effekten kan också bli negativ. Det är slutsatsen i en översyn av informationstekniken och miljömålen som två KTH-forskare gjorde 2019 på uppdrag av Naturvårdsverket. De framhåller att självkörande fordon kan underlätta övergången till elektrifierade fordon. Teknikerna hänger samman och stödjer varandra. Som exempel nämns att elektriska självkörande fordon kan köra till laddstationer på egen hand och på så sätt minska toppbelastning av elnätet. Informationsteknik kan användas på ett sätt som gör det möjligt att ladda när elbehovet är lågt. Även elektrifierade vägar skulle kunna byggas ut enklare med självkörande fordon. De anser också att transportsystemet i stort kan miljöanpassas med informationsteknik. I kombination med elektrifiering kan exempelvis data från anslutna varor (”sakernas internet”) användas för optimering och besparing. Transportörer, butiker och avfallshanterare kan använda data för att minimera förluster av resurser och energi. Om data görs tillgängliga för hela livscykeln hos en produkt får man bättre spårbarhet och kan göra bättre miljöanalyser. Geografisk positionsteknik gör det enklare att välja optimal transportväg. Appar som informerar om trafikstockningar och störningar gör det enklare att välja effektiva resvägar. Rapporten lyfter också fram digitaliseringens möjligheter att effektivisera logistik, underlätta e-handel, producera lokalt och dela fordon eller resor. Även delning av fordon kan stödja elektrifiering genom att det blir lättare att få en hög nyttjandegrad av fordonen. Det i sin tur kan ge bättre ekonomi och därmed minska nackdelarna med eventuella merkostnader för elfordon. Utvecklingen mot automatiserade fordon gör det möjligt att bygga lättare, säkrare och snålare fordon. De kan packas tätare i trafiken och på parkeringar, de kan underlätta samåkning och samtransport. Varor kan levereras på andra tider och andra ställen. Samtidigt tror författarna att automatiserade bilar ger en rekyleffekt. Om resan med bil blir säkrare, billigare och bekvämare kommer människor sannolikt att resa mer. Slutsatsen är att sammantagna effekten bestäms inte av teknikens möjligheter, utan av hur tekniken styrs för att ge miljönytta.
Naturvårdsverkets rapport >>
6267 server
It-tekniken kan både öka och minska klimatpåverkan
Det har gjorts olika uppskattningar av klimatpåverkan från digital informations- och kommunikationsteknologi. Några beräkningar visar att den globala användningen av it-teknik ger utsläpp som motsvarar 2-4 procent av de globala utsläppen av koldioxid. I sådana beräkningar tar man hänsyn till produktionen av utrustning, drift av datacentraler och nätverk samt förmedling av data och bild. Enligt en studie uppstår för nästan hälften av klimatpåverkan under det att utrustningen tillverkas. Resten orsakas av den el som används för att driva systemen. Mycket talar för att den kraftiga tillväxten av it-teknik globalt kommer fortsätta öka den direkta klimatpåverkan. Samtidigt blir teknik och utrustning allt mer energisnål och därför går bedömningarna isär om hur stor ökningen blir. Men viktigare är att digital teknik kan minska klimateffekten indirekt, genom att spara energi någon annan stans. En forskningsgenomgång pekar på den enorma möjlighet som digitalisering ger genom att exempelvis tillhandahålla information som kan användas för att göra ”gröna köp” eller fakta om snålare produkter, processer och teknik. Man framhåller också att it-teknik används i mängder av applikationer för att effektivisera och minska energiåtgång och utsläpp i energiindustrin, tillverkning och logistikkedjor. Författarnas analys är att ökad digitalisering initialt ökar energiåtgången i miljöer och länder som har låg utbildningsnivå. Det beror på att IT där i huvudsak adderar ny konsumtion. Men i länder och sammanhang med högre utbildningsnivå används informationsteknik snarare på sätt som ger klimatvinster i slutänden.
Analys om global klimatpåverkan >>
Översikt av flera studier om klimatpåverkan >>
Artikel som förutspår minskad klimatpåverkan >>
Analys av digitaliserings betydelse för minskad klimatpåverkan >>
Viktiga aktörer inom digitalisering och transporter
Regeringen: Antog år 2017 en digitaliseringsstrategi för ökad kompetens, säkerhet, innovation, ledning och infrastruktur.
Digitaliseringsrådet: Regeringens råd som ska bidra till samordning och genomförande av regeringens strategiska arbete med digitalisering. Representanter från företag och myndigheter. De följer digitaliseringen i Sverige och omvärlden, jämför hur Sverige presterar mot andra länder och lämnar förslag till regeringen.
Myndigheten för digital förvaltning: Samordnar och stödjer den förvaltningsgemensamma digitaliseringen i syfte att göra den offentliga förvaltningen mer effektiv och ändamålsenlig. Stöttar regeringen med underlag och analyser.
Trafikanalys: Ger kunskapsunderlag till beslutsfattare inom transportpolitiken. Arbetar uppdrag av regeringen utifrån det transportpolitiska målet om en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning.
Statens väg- och transportforskningsinstitut VTI: Har regeringens uppdrag att samla kunskap om hur digitalisering och datahantering kan användas för att påskynda elektrifiering av transporter.
Digitaliseringskonsulterna: Branschaktörer som samlats inom Fossilfritt Sverige. Vill stötta politiken, näringslivet och offentlig sektor så att digitalisering kan bidra till ett fossilfritt samhälle.
Closer: Plattform på Lindholmen Science Park. Driver temaområdet ”Digitaliserad och uppkopplad logistik” med olika projekt och en plattform för strategisk samverkan.
Högskolor och forskningsinstitut: Universiteten och forskningsinstitut som Rise och IVL Svenska Miljöinstitutet bedriver forskning och innovation inom området.
Detta är ett urval. Därutöver finns många aktörer och samverkansplattformar med liknande kompetens och aktiviteter.
Regeringen >> 
DIGG >> 
Trafikanalys >> 
VTI >> 
Digitaliseringskonsulterna >>
Closer >> 
Rise >> 
IVL >> 
Sensorer kan minska felparkering på laddytor
Den nederländska staden Utrecht har sensorer på publika laddplatser för att övervaka parkering och laddning. Utrustningen är installerad på ett urval parkeringsplatser med laddare längs gator i bostadsområden. Sensorn som sitter nedsänkt i gatan registrerar när en bil är parkerad på ytan. Data om när och hur länge en bil står parkerad jämförs med data om laddning. På så sätt används it-teknik för att analysera om ytorna används optimalt. Under försöket har man jämfört två typer av parkeringsplatser. Ena typen har skyltning som anger att parkering endast får ske om bilen laddas. Den andra typen av parkeringar gäller samma regler, men har ingen skyltning utan endast laddare. På båda typerna av parkering visade det sig att ungefär 60 procent av parkeringstiden användes till bilar som inte laddar. Efterlevnaden var alltså låg, och skyltning hade ingen effekt på bilägarnas benägenhet att följa regelverket. En tänkbar förklaring kan vara att elbilsförare ansluter sina bilar till laddaren, men låter bli att flytta bilen när batteriet är fullt. Detta kan inte parkeringsvakter kontrollera. Stadens vill undersöka om denna typ av sensorer skulle kunna användas till automatisk parkeringsövervakning och felparkeringsavgifter som ett sätt att förbättra hanteringen av parkering och laddning i stadsmiljö.
Källa: Internt material från staden Utrecht inom IRIS-projektet >>
6251 data
640x640transp
GÖTEBORG:
Öppen data
För att främja öppen och datadriven innovation publicerar allt fler myndigheter och offentliga inrättningar den data och statistik som produceras i verksamheten. Datadriven innovation är det strategiska utnyttjandet av data och dataanalys för att förbättra eller utveckla nya processer, produkter, tjänster och marknader. Denna data är fritt tillgänglig och förhoppningen är att den ska kunna ligga till grund för nya tjänster och information som skapar nytta för samhället, till exempel genom appar, hemsidor eller statistiska analyser, i sin enskildhet eller i kombination med annan ej öppen data. Myndigheten för digital förvaltning (DIGG) har tagit fram Sveriges dataportal för att samla olika datakällor med öppna data. Även Göteborgs Stad publicerar data om exempelvis luftkvalitet, cykelbanor, trafikbuller, brostatus, trafikkameror, lånecyklar, trafikpåverkan och mycket mer. Det finns även möjlighet att tipsa om ytterligare data som saknas.
challengesgov.se >>
Sveriges dataportal >>
Göteborgs Stad: Sök öppna data >>
INFRASTRUKTUR OCH TILLGÄNGLIGHET
6269 Eln%c3%a4t
Stabilare elnät och mer förnybart med smart laddning
Branschorganisationen Power Circle har sammanfattat nyttan av smart laddning. De framhåller att smart laddning kan minska behovet av att förstärka elnäten. Då kan omställningen till laddbara fordon gå snabbare och göras till lägre kostnad. Smart laddning gör det också enklare att tillföra variabel elproduktion i energimixen genom att elfordonens batterier kan utnyttjas för återladdning under korta intervaller på ett sätt som stabiliserar elnätet. Det underlättar omställningen till förnybara energikällor som sol- och vindkraft. Smart laddning innebär dessutom att laddning kan anpassas till övrigt effektbehov och exempelvis ske med reducerad effekt eller vid en senare tidpunkt. Man kan också ladda stationära batterier när effektbehovet är lågt och använda batterilagret för att addera effekt till fordonsladdning när behovet är som störst. Med uppkopplade fordon kan smarta tjänster och styrning ske på distans. I fastigheter kan effektvakter och lastbalansering användas för att utnyttja elnätet optimalt och anpassa laddning till andra elbehov. På elnätsnivå kan laddning, uttag och elpriser formas på ett sätt som optimerar fastighetens uttag i förhållande till de regionala elnätens kapacitet.
Faktablad >>
Lastbilsladdning kräver hög effekt och avancerad modellering
I dagsläget är antalet eldrivna lastbilar få, men efterfrågan kommer växa snabbt. Till skillnad från personbilar, som ju är parkerade en stor del av tiden, så strävar lastbilsägare efter att ha sina tunga fordon rullande så mycket som möjligt. Det ställer mycket högre krav på laddeffekt eftersom lastbilarnas står stilla kortare tider och då behöver laddas snabbt. Laddning behöver anpassas efter körscheman, raster och vilotider. Laddaktörer och nätägare är beroende av avancerade analyser av fordonsflöden och effektbehov om det ska vara möjligt att bygga upp laddinfrastruktur vid godsterminaler och godsstråk. Branschorganisationen Power Circle anser att smarta elnät kommer vara ett viktigt inslag i denna utbyggnad för att hålla nere kostnaden för att ladda tunga fordon. Här är dock marginalerna för lastbalansering och effektanpassning mindre än för personbilar eftersom tunga fordon ibland behöver laddas snabbt. Power Circle tror därför att effektbehovet kan komma att anpassas efter nattladdning vid rastplatser. Under dagen kan man då erbjuda högre effekt fördelat på färre laddpunkter. De tror också att batterier som effektlager kan komma att bli ett viktigt inslag.
Power Circle om elektrifiering av lastbilar >>
Artikel om lastbilsrörelser och laddbehov >>
Roaming underlättar laddning
Roaming innebär att en fordonsägare har avtal med en laddaktör som gör det möjligt att ladda elfordonet även hos andra laddaktörer. Det kan jämföras med att en mobiloperatör låter kunden använda andra operatörers nät. Exempel på roamingaktörer för elbilsladdning är Vattenfalls bolag Incharge som även erbjuder laddning i Eons laddare. Företaget Chargepoint som bygger och installerar laddare har en roamingtjänst. Konsumentorganisationen Elbil Sverige har tagit fram en öppen lösning tillsammans med Hubject och Green Charge Infra där olika laddaktörer erbjuds delta. Även bilföretag erbjuder laddtjänster och som exempel kan nämnas Volkswagens tjänst We Charge som erbjuder roaming. Företaget Plugsurfing har en app som fungerar hos laddaktörer i ett stort antal europeiska länder. Tjänsten innehåller kartor och en betallösning som gör det möjligt att ladda. För laddning i Tyskland erbjuds fast laddkostnad.
Incharge >> 
Elbil Sverige >> 
Chargepoint >>
We Charge >> 
Plugsurfing >>
6238 digitaltvilling mockup 2020
640x640transp
GÖTEBORG:
Stadens digitala tvilling
Göteborgs Stad ska få en digital tvilling, Virtuella Göteborg. Med en digital tvilling blir det lättare att visualisera och simulera olika stadsutvecklingsprojekt. Arbetet leds av stadsbyggnadskontoret men involverar samtliga förvaltningar som arbetar med stadsplanering. Den digitala tvillingen är en tredimensionell kopia av den visuella verkligheten och bygger på stadens egen geografiska information. Byggnader och gator, lyktstolpar och träd samt planeringar och skog, allt som finns i verkligheten har sin digitala motsvarighet. För att vara en digital tvilling fullt ut måste även information som beskriver staden och dess objekt läggas till.
För att utveckla användbarheten av Göteborgs digitala tvilling drivs Testbädden Virtual Gothenburg Lab av Visual Arena. Nyligen har två nya pilotprojekten startats.
Läs mer >>
Se film >>
PRAKTISKA TILLÄMPNINGAR
Litet ABC om digitalisering
Regeringens digitaliseringsråd har sammanfattat några centrala begrepp inom digitaliseringsområdet. Digitalisering beskrivs som en process med ökad digital kommunikation och interaktion mellan människor, verksamheter och saker. Artificiell intelligens kallas teknik som används för att skapa intelligenta maskiner, maskininlärning och datorprogram med intelligenta beteenden och att analysera samband mellan datapunkter. Interoperabilitet kallas möjligheten att få olika tekniska och organisatoriska system att samverka. Öppna data är fritt tillgänglig utan inskränkningar. Alla dessa digitala företeelser ger bättre tillgängligheten till varor och tjänster. På transportområdet bidrar tekniken till att utveckla kommunikation, fordon och logistik.
Digitaliseringsrådets ordlista >>
Smarta Kartan underlättar delning och hållbart resande
Smarta Kartan är ett samarbete mellan föreningen Kollaborativ Ekonomi Göteborg och Göteborgs Stad. Den vill uppmuntra till gemenskap, möten och tillgång istället för ägande. På kartan finns cykelkök, bytesgrupper, gratisbutiker, bilpooler och olika digitala plattformar. Aktörer som tillåts informera på webbtjänsten bestäms av kriterier som de ansvariga tagit fram.
Länk till Smarta Kartan >> 
6274 El Bil 1
IT-verktyg underlättar långkörningar med elbil
När helelektriska fordon körs långt behöver de snabbladdas. Att snabbladda kostar mer per kWh än att normalladda. Det tar dessutom mycket längre tid att få ”ny räckvidd” med snabbladdning än att tanka diesel eller bensin. Därför kommer elbilsföraren vilja undvika snabbladdning när det är möjligt. Där erbjuder informationsteknik ett stöd för att optimera körningen så man inte snabbladdar i onödan. Moderna navigeringstjänster och förarstöd ger möjlighet att välja färdväg och optimera rutten.  Man kan välja en körväg som gör det möjligt att ladda när man ändå behöver stanna för att äta eller vila. De ger möjlighet att justera för väder och bilens last, undvika vissa laddare och låta it-tjänsten planera in raster där det finns laddare.
Artikel i Allt om elbil >>
Teslas navigationslösningar >>
Återladdning av el från bilbatterier till elnät 
Tekniken ”Vehicle To Grid V2G” innebär att en mindre del av energin i en elbils batteri återförs till elnätet för att utjämna effekttoppar. Power Circle har beräknat att effektpotentialen från 1 miljon elbilar som lånar ut 15 procent av sin batterikapacitet under 20 minuter skulle motsvara Sveriges effektbehov under topplasttimmen de kallaste vinterdagarna. Än så länge är tekniken på utvecklingsstadiet. Endast en liten del av elbilarna har kapacitet att återladda och ett fåtal sådana laddare är installerade. Bil, laddare, elnät, mätare och styrutrustning behöver kommunicera. Det behövs kraftelektronik i bilen eller laddboxen som gör det möjligt att skicka strömmen från bilbatteriets likström till växelström i harmoni med elnätet. Då krävs mjukvara för informationsutbyte mellan bil och laddare. Elbil och laddare ska föra över information om behörigheter, elavtal, tid och plats, tariff, energibehov, nätkoder, schemaläggning och batteristatus. Återföringen behöver också ta hänsyn till batteriets laddnivå. En bilägare med urladdat eller halvtomt batteri är mindre benägen att låna ut batterikapacitet än om batteriet är fulladdat. I Vinnovastödda Viable Cities testar Umeå kommun, Umeå Parkering och Umeå Energi att återföra el från bilar som är anslutna till laddare i parkeringshuset Nanna i centrala Umeå. I en aktörsstudie som presenterades i somras visade det sig att alla inblandade aktörer ser klimatnyttan som ett viktigt skäl att delta i projektet. Men även ekonomiska fördelar spelar stor roll. Fordonsägare ser en möjlighet att minska laddkostnaderna om att man får reducerad avgift mot att man lånar ut sitt elbilsbatteri till nätägaren. Näringslivsaktörer ser en möjlighet att sälja nya tjänster och minska behovet av att investera i elnätskapacitet. Fordonsägare kan dock vara tveksamma om de befarar att återföringen ger bilen sämre räckvidd eller att batteriet åldras snabbare. Laddtjänstaktörer och nätbolag ser problem med att det än så länge saknas gemensamma kommunikationsstandarder och att dubbelriktade laddare är dyrare. Slutsatsen från projektet var att kunskapen om tekniken i dagsläget är låg och affärsmodellerna är otydliga, men att tekniken har stor potential.
Umeåprojektet >>
Fakta från Power Circle >>
Digitala tvillingar stödjer elfordonsintroduktionen
Begreppet digital tvilling används om en datormodell som används för att konstruera en digital kopia av något som finns i verkligheten. Det kan vara maskiner, fordon, byggnader, broar, energisystem, eller en hel stad. Det verkliga objektet rapporterar sin status till den digitala tvillingen, exempelvis med hjälp av sensorer, för att stödja drift och underhåll. I tvillingen kan man simulera olika händelser för att se hur det verkliga objektet kommer att påverkas. Den digitala tvillingen bygger på att använda maskininlärning och anslutna produkter (”sakernas internet”, Internet of Things). Anslutna produkter kan leverera data från vardagsföremål, maskiner, fordon och byggnader. Moderna sensorer gör det enkelt att mäta och samla in stora datamängder och maskininlärning gör det möjligt att analysera datan. Tekniken innebär att man datorn används för attse mönster, tolka dem och på sikt ta automatiska beslut. Trafikverket ser stora möjligheter att använda digitala tvillingar för att ha kontroll över driften och sänka underhållskostnaderna för vägar, järnvägar, tunnlar och liknande. I takt med att elektrifierade fordon, laddare och elvägar ökar i betydelse kommer tvillingtekniken få betydelse även här. Tekniken kan också användas av fordonstillverkare för att utveckla, validera och optimera fordonsteknik.
Ramböll förklarar digital tvilling >>
Ramböll om Digital tvilling i Göteborg >>
Trafikverket om digitala tvillingar >>
Azo Cleantech om digital tvilling i fordonssektorn >>
6276 Lastbil
640x640transp
GÖTEBORG:
Datadriven transformation för elektrifiering av stadens tunga fordonsflottor
Inför en uppskalning av elektrifieringen av en fordonsflotta dyker många frågeställningar upp, framför allt kring laddbehov och användningen av fordonen. De traditionella ruttplaneringssystemen behöver ta hänsyn till ytterligare begränsande faktorer men också nya möjliggörare. Genom ett datadrivet arbetssätt kan transformationen underlättas. Både i planeringsfasen och för det operativa genomförandet. I ett nytt samverkansprojekt kommer verksamheterna inom Göteborgs Stad som äger och använder tunga fordon att starta en elektrifieringspotentialanalys med tillhörande laddbehovskartläggning baserat på driftsdata från fordonsflottorna. Syftet är att skapa bättre förståelse för vilka delar av fordonsflottorna som lämpar sig för eldrift (batteriel eller vätgas) och hur denna potential påverkas av och påverkar arbetsprocessen med bibehållen produktion. Laddbehovskartläggningen syftar till att förstå behovet av depåladdning och strategiskt placerad stödladdning för att ytterligare öka elektrifieringspotentialen. Detta arbete bidrar till att kunna skapa en virtuell sammanställning av många olika transportutförares laddbehov i och omkring Göteborg för uppdrag i både privat och offentlig tjänst. Sammanställningen är väldigt viktigt för förståelsen hur laddinfrastrukturen behöver byggas ut för att komma branschen till godo på bästa sätt men i samklang med stadsbyggnadsprocessen.
PÅ GÅNG
Här finns några av de aktiviteter som sker inom området för elektrifiering i omvärlden och i Göteborg för att du ska kunna hålla dig uppdaterad och delta i dialog och samverkan med andra aktörer.
7 OKT Reliability and Condition Monitoring of Electric Drives Info
Fault-tolerant designs will ensure that the vehicle can still operate in case of a fault. Condition monitoring and lifetime estimation. Arrangör Swedish Electromobility Centre. Webbsändning. >>
8 OKT Hydrogen online conference
Hydrogen Online Conference is the largest online hydrogen event in the world. Discuss with the deciders and leaders of the industry. 24 hours running round the globe, 30+ world-class speakers, 100+ exhibitors, 15,000+ participants from 150+ countries. >>
12 OKT UK-Nordic EV Hub
Norway, Sweden, and the UK state-of-the-art innovators, workshops and best practices around EV Charging Solutions. Arrangör Powercircle m.fl. Webbsändning. >>
13 OKT Socialt hållbar transportplanering - kunskapslunch
Lena Levin VTI och Ana Gil Solá Göteborgs universitet presenterar antologin "Socialt hållbar transportplanering". Arrangör VTI. Webbsändning. >>
13 OKT Infrastructure for the charging of electrical vehicles
Challenges related to the infrastructure for the charging of the rapidly growing volumes of electrical vehicles in Sweden. Scenarios for the charging, including when driving and high-power charging. Arrangör Swedish Electromobility Centre and Swedish Vehicular Engineering Association. Webbsändning. >>
26 OKT Roads to the Future. International Electromobility Conference. 
The latest research and cutting-edge technology within the field of electromobility with highlight on the theme “Charging from all perspectives”. Uppsala. >>.
27 OKT Fossilfri konkurrenskraft - nu genomförs färdplanerna. Fossilfritt Sverige. 
Vad har hänt inom branscherna och vilka politiska förslag har regeringen genomfört? De 22 färdplanerna för fossilfri konkurrenskraft har börjat genomföras och det har blivit dags att ta temperaturen på hur arbetet går. Stockholm. >>

27 OKT E-mobility Day 2021
Swedish Electromobility Centre. This event gives you an insight into the latest electromobility research as well as all the new projects that have started. >>
3 NOV Lunchseminar Swedish Electric Transport Laboratory – SEEL
SEEL presenteras av Martin G. H. Gustavsson på Rise. Arrangör Swedish Electromobility Centre. Webbsändning. >>
10-11 NOV Nordic EV Summit venue for the EV industry in Europe. 
Decision-makers from policy, industry, research and organizations. Oslo. >>

10-12 NOV International Cycling Safety Conference. 
Lund. >>
16-17 NOV Förnybara drivmedel och system – Programkonferens 2021
Arrangör: Energimyndigheten och F3. Webbsändning. >>
24 NOV Kollektivtrafikdagen 2021
Tema för konferensen är Kollektivtrafikens återkomst. Arrangör VTI. Stockholm och webbsändning. >>
25 NOV Mimic slutkonferens
Logistikoptimering och smart styrning vid byggarbetsplatser i städer. Arrangör Mimic/Closer. Lindholmen Science Park och webbsändning. >>
1 DEC Biodrivtinget 2021
Arrangör: Biodrivtinget. Stockholm och webbsändning. >>
1-2 DEC 2021 POLIS Annual Conference. 
Provides an opportunity for cities and regions to showcase their transport achievements to a large audience of mobility experts, practitioners and decision makers.. >>
2 DEC Lunchseminar High Power Fuel Cells
Driving the technology shift in the maritime industry presenteras av Thomas Tingelöf på Powercell Sweden. Arrangör Swedish Electromobility Centre. Webbsändning. >>
3 DEC Klimatforum – steget före
De stora utsläpparnas koldioxidplaner. Kommunicera smart. Klimatomställningens målkonflikter. Klimat och finansmarknad, nya taxonomin. Naturvårdsverket och Aktuell Hållbarhet. Webbkonferens. >>
3-5 DEC E-car Expo. Utställning i Svenska Mässans av laddbart på bilmarknaden. 
Bilprovkörningar, testbana för elcyklar och elscootrar, mötesplats för laddtekniken. Fredag är branschdag, lördag och söndag är publikhelg. Göteborg. >>

12-13 JAN Transportforum 2022
Arrangör VTI. Linköping om smittläget tillåter. >>
FÖRDJUPNING: 

It-teknik får allt större betydelse inom elektrifiering 
Informationsteknologi gör det möjligt att effektivisera transporter, skapa säkrare trafikmiljöer och göra resandet mer bekvämt. Uppkopplade tjänster är en viktig del av utrustningen i nya bilar och lastbilar. För varje ny generation är fordonen allt bättre på att stödja körandet, kommunicera med vägmiljön och ha koll på omgivande trafik. Helt självkörande fordon börjar dyka upp i avgränsade miljöer med arbetsmaskiner, godsterminalfordon och kollektivtrafik.

Även inom elektrifiering får it-teknik allt större betydelse. Elnätet kommer behöva klara en kraftigt ökande mängd laddningar. Då behöver man anpassa laddandet till sin nätmiljö. Effektuttaget behöver anpassas efter nätets kapacitet och laddarnas olika behov. Många kan ladda nattetid när uttaget är lägre. Samtidigt ökar effektbehovet vid rastplatser och godsterminaler när många tunga fordon ska laddas samtidigt. Även personbilar kommer laddas med högre effekt. För några år sedan var gränsen för snabbladdning av personbil i praktiken 50 kW. Idag finns laddare och bilar som klarar 200-300 kW.  Eltillförsel och uttag behöver också anpassas till leveranser från förnybara energikällor. Allt detta kräver tekniker, tjänster och prissättning som styr mot smarta nät och flexibel laddning.
640x640transp
640x640transp Även för komponenter i fordon och batterier är databehandling ett viktigt och växande inslag. Batterier är dyra och komplicerade produkter som är känsliga för felaktig hantering. Det behövs avancerad styrning för att inte batteriet ska skadas eller få kortare livslängd. På begagnatmarknaden behövs trovärdiga data om batteriers tidigare användning om det ska vara möjligt att ge elfordonsbatterier ett andra liv som exempelvis energilager i byggnader.

Kräver spårbarhet och data
Vid tillverkning spelar livscykeldata allt större roll. Miljömedvetna upphandlare av fordon och transporttjänster kommer kräva trovärdig information om hur fordonet och batteriet tillverkats, vilken miljöbelastning som uppstod och om tillverkaren tagit ansvar för sociala aspekter. Allt detta kräver spårbarhet och data. Antalet laddbara bilar i Sverige ökar från hundratusentals till miljoner och de tunga elfordonen från tusentals till hundratusentals. Digitalisering behövs för att möta denna uppskalade produktion, trafik, laddning och skrotning. 
640x640transp
Det behövs också analyser för att ställa om till mer resurseffektiva godsflöden och leveranskedjor. Gods kan i framtiden levereras miljöanpassat med små elektriska och tysta fordon i tätbebyggda miljöer. Om sådana systemen ska bli konkurrenskraftiga behöver logistiken hanteras på effektivare än idag, och datahantering är ett viktigt inslag.

Efterfrågan riskerar att öka
Data, it och uppkoppling är digitala tekniker. Teknik kan användas till allt möjligt. När it-teknik sänker kostnaden för att resa och transportera varor så riskerar efterfrågan öka. Då får vi mer trängsel och fler transporter. Till slut behöver vägnätet kanske byggas ut och då skapas ytterligare konflikter med närboende och nya intrång i naturmiljöer. Men tekniken kan också ge smartare, säkrare, effektivare och tystare transporter. För att styra i rätt riktning behöver vi fortsätta utveckla och använda styrmedel som styr snabbare mot en hållbar konstruktion av transportsystemet och en hållbar konsumtion av transporterna.

Mats-Ola Larsson, IVL Svenska Miljöinstitutet
Business Region Göteborg har fått i uppdrag att samordna stadens samlade insatser för omställning till ett fossilfritt transportsystem 2030 där elektrifieringen visar vägen. Arbetet innefattar samordning av samtliga aktörer inom Göteborgs Stad i nära samverkan med näringslivet och andra berörda aktörer i GöteborgsregionenLäs mer >>
460 87 logo neg 230px
82 fb 83 in 84 tw 86 ig